Inkasso och betalningsföreläggande

Vad är inkasso?
Inkasso är ett samlingsnamn för företag som driver in skulder. Det är vanligt att man blandar ihop inkasso och inkassokrav. I allmänt språkbruk säger man att en faktura går till inkasso, vilket innebär att fakturan som inte har blivit betald överlämnats till ett företag som driver in skulden med inkassokrav.

Om du inte betalar en faktura i tid kan den som ska ha pengarna (borgenären) vidta inkassoåtgärder mot dig som ska betala (gäldenären). Ofta får du ett brev med inkassokrav. Borgenären kan själv driva in sina pengar eller anlita ett inkassobolag. Ibland kan du först få en påminnelse om att betalningsdatumet har passerat, men vissa företag skickar inkassokrav direkt. Det är tillåtet.

Att du får ett inkassokrav eller ett betalningsföreläggande från Kronofogden innebär inte att du automatiskt får en betalningsanmärkning. Du kan protestera mot ett felaktigt krav precis som du kan göra med en felaktig faktura.

Det är viktigt att du betalar dina lån, andra krediter och fakturor i tid, förutsatt att de är korrekta. Du anses ha betalat när pengarna är registrerade hos mottagaren. Om något inte stämmer, bestrid i rätt tid så slipper du betalningsanmärkningar.

Vad är inkassoåtgärder och exempel på inkassoåtgärder:

En inkassoåtgärd är ett krav eller annan påtryckning mot gäldenären att betala sin skuld.

Ett kravbrev till en gäldenär där det står att borgenären kommer att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden om gäldenären inte betalar inom viss tid eller

Att borgenären hotar med att säga upp ett avtal eller avbryta en löpande leverans av till exempel internet/fibernät för att gäldenären inte har betalat i tid.

Betalningspåminnelser eller upplysning om att ärendet kan komma att lämnas över till inkasso är däremot inte inkassoåtgärder.


Vem får skicka inkasso?
För de företagare som behöver hjälp med att driva in skulder finns inkassoföretag och fordringsägare, såsom till exempel Kronofogden. En borgenär, som fordringsägare också kallas, köper helt enkelt fakturan av företaget som då får betalt (ibland med en viss ränta eller avgift på fakturabeloppet). Borgenären tar sedan över ansvaret för att driva in betalningen från kunden, som även kallas gäldenär.



Hur fungerar inkasso i Sverige?
Borgenärer kan bedriva inkassoverksamhet själva, så kallad egeninkasso, eller anlita ett inkassoombud som driver in fordringarna åt dem. I texten används begreppet ”inkassobolag” för både borgenärer som bedriver egeninkasso och för inkassoombud.



God inkassosed
Om du har fått ett inkassokrav är det bra att känna till att det finns särskilda regler för hur den som bedriver inkassoverksamhet får agera mot dig och i ditt ärende.

Alla som bedriver inkassoverksamhet är skyldiga enligt lag att följa god inkassosed. Det innebär att de inte får agera på ett sätt som kan skada eller vara en olägenhet för dig som kravet riktas mot. Du får inte heller utsättas för hot eller andra otillbörliga påtryckningar.

God inkassosed framgår också av 5-11 §§ inkassolagen och av IMY:s praxis i inkassofrågor.


Inkassoombud och krav på tillstånd
Det är vanligt att en borgenär anlitar ett annat bolag för att få hjälp med inkassoåtgärder för att driva in fordringar. Det andra bolaget är då ett inkassoombud.

Den som vidtar inkassoåtgärder för andras räkning, eller övertar fordringar för att driva in dem, ska som huvudregel ha tillstånd för sin inkassoverksamhet.

Den som driver in egna fordringar (egeninkasso) eller åt bolag i samma koncern (koncerninkasso) behöver inget tillstånd men måste följa inkassolagen och god inkassosed.




Vad gör du om du får ett inkassokrav?
Om kravet stämmer

Stämmer kravet ska du betala skulden, inklusive ränta och inkassokostnad, inom den tid som står i inkassokravet. Kan du inte betala i tid ska du kontakta den som har skickat kravet och försöka komma överens om en lösning, till exempel en avbetalningsplan.

Om du har betalat inkassokravet, men för sent, är det viktigt att du hör av dig och talar om att betalningen är på väg. Annars riskerar du att borgenären hinner gå vidare med kravet och ansöker om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Det medför ofta extra kostnader för dig.

Om kravet är felaktigt
Om du tycker att kravet är felaktigt bör du bestrida det omgående, inom den tid som står i inkassokravet. Du bestrider kravet till den som har skickat det, helst skriftligt exempelvis via mejl. Motivera varför du inte tycker att du är skyldig att betala.

Tips: Spara alla kvitton, brev, mejl, kommunikation och dokumentation i ärendet.



Rättsliga åtgärder
Om du trots inkassoåtgärderna inte betalar kan borgenären gå vidare med rättsliga åtgärder för att slå fast att du är skyldig att betala, och hur mycket.

De vanligaste rättsliga åtgärderna är att borgenären ansöker om betalningsföreläggande hos Kronofogden eller ansöker om stämning hos tingsrätten.

När Kronofogden har meddelat ett utslag eller tingsrätten har meddelat en dom kan borgenären ta hjälp av Kronofogden för att driva in skulden.



Betalningsföreläggande

Du vill få betalt
Du kan få hjälp av Kronofogden om du anser att någon är skyldig dig pengar. Ansök om betalningsföreläggande för att få ditt krav fastställt. Den du har ett krav mot får då möjlighet att svara och ta ställning till kravet.


När kan du ansöka?
Du kan ansöka om betalningsföreläggande för de allra flesta skulder mellan privatpersoner eller företag, till exempel vid köp av varor eller tjänster eller om du lånat ut pengar.

För att du ska kunna ansöka om betalningsföreläggande ska skulden avse pengar samt vara förfallen till betalning.

Du som är privatperson eller har enskild firma kan ansöka om betalningsföreläggande genom att använda Kronofogdens e-tjänst

Andra näringsidkare kan ansöka via blankett.


När du har lämnat in ansökan
Kronofogden skickar ett brev, ett föreläggande, till den du vill ha betalt av (svarande) med ett delningskvitto. Om svarande inte invänder mot föreläggandet anses skulden vara korrekt och Kronofogden meddelar ett utslag. Kronofogden kan sedan hjälpa dig att driva in skulden.

Om svarande bestrider kravet kan Kronofogden inte meddela om ett utslag i betalningsföreläggandet. Då kan Kronofogden på din begäran lämna över ärendet till tingsrätten.