Skadeståndsrätt

Allmänt om rättsområdet skadeståndsrätt
Skadeståndsrätt är det rättsområde som rör möjligheten att få en särskild typ av ersättning, nämligen skadestånd för skador som exempelvis en person eller ett företag har orsakat på någons egendom eller person.  Den som drabbats av en skada kallas skadelidande och den som har orsakat en skada kallas för skadevållande. Den primära frågan som uppstår är huruvida den som har orsakat skadan kan hållas ansvarig, om någon annan ska ansvara för dennes handlingar eller om den skadelidande själv ska ersätta vad som skadats.

För det fall att ett skadestånd ska utges ska detta som i huvudregel försätta den skadedrabbade eller i övrigt skadelidande parten i samma ekonomiska situation som om den skadevållande handlingen inte hade förekommit. Den legala benämningen för detta är principen om orubbad förmögenhetsställning.

För många typer av skador finns det utarbetade tabeller som används som schabloner för ersättningens nivå då det annars skulle vara svårt att få till en enhetlig rättstillämpning. I regel utdöms ganska låga belopp för de skador som inte går att mäta i siffror. Om en skada går att mäta i siffror ska dock hela skadan ersättas.

Inom- och utomobligatoriskt skadeståndsansvar (med avtal eller utan)
Om parterna inte har några avtalsförpliktelser gentemot varandra kallas skadan för utomobligatorisk. Exempel på utomobligatorisk skada är när en person vandaliserar någon annans bil, eller när en person gåendes på trottoaren träffas av is eller snö som faller från en fastighet. Både reparationskostnaden och bilhyran ska då ersättas enligt principen om orubbad förmögenhetsställning. Dock är den skadelidande skyldig att vidta skäliga åtgärder för att minimera sin skada. Personen kan därför inte passa på att hyra en lyxbil i stället för en vanlig personbil.

Det finns även inomobligatoriskt skadeståndsansvar, vilket behandlas som en del av avtalsrätten. Ett exempel på inomobligatoriskt skadeståndsansvar är när en inköpt produkt eller maskin levereras senare än vad parterna har avtalat om och köparen därför i sin tur inte kan producera och leverera varor i tid. Som huvudregel ska både det positiva och det negativa kontraktsintresset ersättas, vilket innebär att köparen av produkten eller maskinen har rätt till ersättning även för den uteblivna vinsten. En skadelidande måste vidta skäliga åtgärder för att minska sin skada även vid inomobligatoriskt skada, till exempel genom att under tiden hyra en annan maskin så att så mycket som möjligt av varorna ändå kan produceras eller levereras i tid.

Olika skadekategorier
Det finns flera kategorier av skadestånd. Dessa är personskada, sakskada, ren förmögenhetsskada (förmögenhetsskada utan att någon lider person- eller sakskada) och allmän förmögenhetsskada (ekonomisk följdskada vid fysisk skada). I dessa kategorier ingår ersättning för bland annat sveda och värk, lyte och men (bestående besvär, invaliditet, ärr) och kränkning. Att bli skadeståndsskyldig utgör i sig inget straff utan skadeståndet är en ekonomisk kompensation för en skada.

För många skador finns det framtagna tabeller som används som schabloner för ersättningens storlek, då det annars vore väldigt svårt att få till en enhetlig rättstillämpning. I regel utdöms ganska små belopp för skador som inte går att mäta i kronor och ören. Går en skada att mäta så ska emellertid hela skadan ersättas.

Skadestånd är heller inte en brottslig påföljd, utan endast ekonomisk kompensation för en skada. Detta är förklaringen till att skadeståndet kan skilja sig markant åt mellan olika typer av skada och om det gäller till exempel ett brott mot person eller ett intrång i upphovsrätten.

Även ideell skada kan vara ersättningsgill, till exempel om en person till följd av en skada inte kan använda semesterdagar till fritid och resor. Möjligheten till ideellt skadestånd är emellertid mycket mer begränsat än möjligheten till ekonomisk skada.

Komplexa frågeställningar som kan uppkomma är bland annat vem som ska hållas ansvarig för skadan. Ska skadevållaren, någon annan eller den skadelidande själv ersätta skadan?

Underlåtenhet
I regel kan bara den som faktiskt har gjort något bli skadeståndsskyldig. Underlåtenhet att agera kan bara resultera i skadeståndsskyldighet om personen av någon anledning borde ha agerat. Sådan skyldighet kallas för garantposition och delas in i skyddsgarant och övervakningsgarant. Föräldrar är skyldiga att både skydda sina barn mot faror, skyddsgaranter, samt att övervaka att barn inte orsakar skador, övervakningsgaranter.

Strikt ansvar eller culpaansvar
Som huvudregel krävs att någon har agerat uppsåtligt eller vårdslöst (culpöst) för att denne ska bli skadeståndsskyldig. Vid rena olyckshändelser brukar därför inte skadestånd utgå. Det innebär att det ska finnas någon form av skuld för att en person ska kunna bli ersättningsskyldig.

I vissa fall kan emellertid en person bli ansvarig helt utan egen skuld. Detta kallas för strikt ansvar. Strikt ansvar regleras i ett fåtal specifika lagar. Ett exempel på strikt ansvar är att arbetsgivare är strikt ansvariga för sina anställda. Upplägget motiveras till stor del av att ingen skulle våga söka vissa mer riskfyllda jobb annars. Arbetsgivaren har även stor möjlighet att planera och övervaka arbetet för att undvika att skador uppstår. Strikt ansvar har även djurägare över sina husdjur. En hundägare är strikt ansvarig för allt deras hundar gör och om en hund som biter en person så ansvarar hundägaren för det skadestånd som kan bli aktuellt att betala.

Orsakssamband
Inom skadeståndsrätten krävs att det finns ett orsakssamband, så kallad adekvat kausalitet, mellan skadevållarens handling och skadan. Skadan ska således vara en typiskt följd av handlingen och skadevållaren är därför inte ersättningsskyldig om skadan ändå hade inträffat eller om skadan är en alltför slumpmässig följd av det vårdslösa beteendet.

Det krävs även att det finns ett orsakssamband mellan beteende och skada, så kallad adekvat kausalitet. Skadegöraren är därför inte ersättningsskyldig om skadan ändå hade inträffat eller om skadan är en alltför slumpmässig följd av det vårdslösa beteendet.

De viktigaste lagarna på området är:

Skadeståndslag

Brottsskadelag

Patientsäkerhetslag

Produktansvarslag

Trafikskadelag