Rättsområden


Affärsjuridiken omfattar bildandet av företag och på vilket sätt de drivs. Affärsjuridiken hanterar strukturen av olika typer av företag och tydliggör hur varje verksamhet bör utformas.
Agenträtten beskriver oftast agenter och deras roll inom ett företag som har åtagit sig rätten att sköta en viss försäljning av varor åt ett annat företag. I Sverige har vi en lag som tillämpas vid sådana här situationer, Lagen om handelsagentur, men som i dagligt språk ofta benämns som agentlagen.
Arbetsrätten är ett omfattande område som behandlar samtliga arbetsförhållanden. Det som oftast faller inom ramarna för arbetsrätten är förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Hit hör flera olika lagar så som arbetsmiljölagen, semesterlagen, arbetstidslagen, Lagen om anställningsskydd, lagen om offentlig anställning och medbestämmandelagen.
Arrenderätt behandlar rätten för en arrendator att disponera jordägarens mark. Det betyder att arrendatorn inte äger marken utan har en rättighet att nyttja marken (arrendera) annans mark mot en viss arrendeavgift och på så vis har arrendatorn nyttjanderätt. Arrenderätten omfattar upplåtelse mot ett visst vederlag av jord enligt lagstiftningen i enlighet med jordabalkens bestämmelser. De vanligaste formerna som arrende kan upplåtas som är jordbruks-, bostads-, anläggning- eller lägenhetsarrende. Ett arrendeförhållande har normalt två parter, den ena är jordägaren, vilken äger fastigheten där det uthyrda området ligger, och den som hyr området kallas arrendator.
Arvsrätt är en förenad benämning på de bestämmelser som reglerar på vilket sätt arvslotten (kvarlåtenskap) ska fördelas efter att en individ har avlidit. Gåvorätten reglerar bestämmelser som gäller när någon avser att ge bort en del av sin förmögenhet, exempelvis en del av den egna fastigheten med hjälp av ett upprättat gåvobrev, men det kan även röra sig om ett upprättat bodelningsavtal vid tillfällen där ett makapar önskar ge bort egendom eller del av egendom till maken/makan.
Associationsrätten behandlar de bestämmelser som gäller associationer (bolag och föreningar). Bestämmelserna omfattar dess bildande, associationernas rättshandlingsförmåga, styrning, men även avvecklande.
En association är en union som har medlemmar eller delägare.

En association kan vara en självständig juridisk person, men det är inte nödvändigt (enkla bolag). En stiftelse eller enskild firma räknas däremot inte som en association, eftersom de inte har medlemmar eller delägare.

Viktiga frågor inom associationsrätten är vem som har rätt att föra associationens talan och sluta avtal för dess räkning, hur bestämmandet i associationen ska gå till, och vem som ansvarar för associationens skulder i händelse av konkurs.
Asylrätten behandlar en individs rättighet att få resa in ett land för att söka asyl. Asyl är det skydd som en viss stat eller en organisation i en stat kan erbjuda förföljda individer och den som ansöker om att få skydd och stanna i en stat benämns som asylsökande. Att få söka asyl är en mänsklig rättighet, men det är sedan upp till varje stat att bestämma villkoren för en individs rättigheter att få sin asyl prövad och beviljad exempelvis genom den asylsökandens risker för att förföljas, utsättas för tortyr eller dödas vid en utvisning från staten där den asylsökande söker asyl.
Avtalsrätt är ett juridiskt område som behandlas hur avtal uppkommer, ett avtals giltighet och avtalstolkning i dess helhet. Avtalsrätten är uppdelad i två delar, en allmän del och en speciell del. Vanligen används termerna allmän avtalsrätt respektive speciell avtalsrätt för att uttrycka denna distinktion. Egentligen vore det terminologiskt mer korrekt att hänföra reglerna i den allmänna avtalsrättsliga lagstiftningen (främst avtalslagen) till den allmänna avtalsrätten och övriga rättsregler till den speciella avtalsrätten. En sådan terminologi är dock mindre användbar, eftersom det inom ämnet har ganska liten betydelse vilka frågor som regleras i lag. Till exempel hänförs avtalstolkning, där allmänt tillämpliga lagregler saknas, regelmässigt till allmän avtalsrätt. När man delar in avtalsrätten i allmän och speciell etc. inkluderar man inte sällan också kontraktsrätten, vilken behandlar parternas rättigheter och skyldigheter i ett avtalsförhållande. De regler kring avtals uppkomst, tolkning, förändring och upphävning som är gemensamma för alla avtalstyper.

Köprätten är ett allmänt begrepp som syftar på avtal och köp mellan två privatpersoner, två juridiska personer eller mellan en juridisk person och en privatperson. Hit hör flera bestämmelser som man stöter på i vardagen så som köplagen (1990:031) och konsumentköplagen och är aktuella beroende på vilka parterna är.
Bank och finansrätt behandlar den del av juridiken som berör bankernas och finansbolagens verksamhet och hur kreditgivning ska skötas. Bank- och finansrätt innefattar frågor om värdepappershandel, obligationsemissioner samt förvärvsfinansiering.
Bioteknikjuridik är en sammansättning av biologi och teknik som koncentrerar sig på rätten av att använda celler eller komponenter av celler i tekniska sammanhang.
Bolagsrätten behandlar allt som berör bolag i alla former vilken kan vara aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag eller enkla bolag. Bolagsrätten påverkar alltså det mesta i ett bolags verksamhet. Frågor som berör bolagsrätten kan vara exempelvis etablering av dotterbolag, bolagsstämmor, kapitalskydd, minoritetsskydd, planering inför bolagsrättsliga förändringar, planering och genomförande av emissioner och fusioner, upprättande av bolagsordningar och aktieägaravtal, upprättande av köpeavtal och styrelseansvar.
Bygg- och konstruktionsrätt handlar om tillstånd som ger dig rätt att bygga på din tomt. I samband med en byggrätt får du rättigheter och skyldigheter som gäller ditt önskade bygge. Med byggrätt menas den totala graden som får byggas på en fastighet i enlighet med detaljplanen. I detaljplanen finns information om hur fastigheten och tomten får användas. Det vill säga hur hög byggnaden får bli, antalet våningar, om fastigheten ska användas för att bo i samt avståndet till nästa tomtgräns. Det går att ansöka om större byggrätt hos kommunen. Det kallas för lämplighetsbedömning och varje enskilt fall måste prövas. Det finns regler för att allt ska gå rätt till. Det är rättvist och ger samma förutsättningar för alla som ska bygga. Det är viktigt att ha regler så att inte bygget överstiger det totala utrymmet. Det kan i vissa fall orsaka tvister eller skapa för litet utrymme i områden med redan befintliga byggnader. Det finns med andra ord en hel del saker som man kanske vanligtvis inte tänker på. Konstruktionsrätten behandlar det område som gäller förändring av konstruktion, vilket kan vara önskan att bygga till en balkong eller en mur.
Djurrätten är ett rättsområde som omfattar allt från forskning till lagstiftning och domstolspraxis avseende ett allmänt behov att skydda djur och allmänhetens intresse för djurens välbefinnande. djurrätt är idén om grundläggande rättigheter för djur, särskilt rätten till ett naturligt liv.
Ekobrottmål behandla brottslighet i form av ekonomisk brottslighet. Det är tillsynsmyndigheten Ekobrottsmyndigheten som utreder brott i samband med ekonomisk brottslighet så som skattebrott, marknadsmissbruksbrott och bedrägerier som rör EU:s finansiella intressen.
Entreprenadrätten belyser entreprenadarbeten och därmed regelverk för att förhindra att en tvist eller kostnader kommer till stånd till följd av entreprenadarbeten. Entreprenadarbeten är ett stort område som kräver planering och samspel, ofta mellan flera entreprenörer och därför är det viktigt att arbeten utfört i enlighet med reglerande lagstiftning och standardiserade branschavtal vid såsom AB 04, ABT 06 och ABS 09 vid avsaknad av generell lagstiftning på området.
EU-rätt syftar på samlingen av rättsakten som är upprättade genom samverkan mellan samtliga av medlemsstaterna i Europeiska unionen, även förkortat EU. EU-rätten omfattar, till skillnad från EG-rätten, även beslut inom Europeiska unionens tre pelare, som inkluderar gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) respektive polisiärt och straffrättsligt samarbete (PSS). EU:s lagstiftning, praxis och dess utveckling har stor påverkan på lokal nivå i Sverige. Kommunerna är bundna av EU-rätten och skyldiga att se till att den följs i all verksamhet. Utöver det är regering och riksdag ansvarig för att den nationella lagstiftningen står i proportion till med EU-rätten, vilket innebär att Sveriges kommuner kan räkna med att Sveriges lagstiftning stämmer överens med EU-rätten. Uppstår en situation där EU-rätten krockar med någon utav de nationella lagarna uppstår en situation där EU-rättens lagar ges företräde framför nationell rätt.
Exekutionsrätten reglerar förhållandet vid indrivning av fordringar, betalningsföreläggande, utmätning, skuldsanering, ackord liksom konkurs.
Ofta innebär expropriation att den fulla äganderätten till en viss fastighet som övergår, men en fastighet kan exproprieras med nyttjande- eller servitutsrätt, vilket innebär att fastighetsägaren behåller sin äganderätt, men upplåter i någon form nyttjande- eller servitutsrätten till en annan. Reglerna om expropriation återfinns i expropriationslagen (1972:719). Hit hör även andra rättigheter till en fastighet som kan exproprieras så som rätt till elektrisk kraft och tomträtt, men även kommun, stater och enskilda har möjlighet att begära expropriation genom särskild ansökan som ska inkomma till regeringen. I praktiken prövas dock expropriationsfrågor i majoriteten av alla fall av länsstyrelsen eller lantmäterimyndigheten, se 3 kap. 1 § expropriationslagen (1972:719).

Den vars fastighet exproprieras ska ersättas ekonomiskt. Enligt huvudregeln ska ersättningen motsvara marknadsvärdet på fastigheten, se 4 kap. 1 § expropriationslagen (1972:719). Om endast en del av fastigheten exproprieras ska ersättningen motsvara det minskade marknadsvärdet för den kvarvarande fastigheten.
Fastighetsrätt reglerar reglerna som behandlar köp, nyttjande och ägande av fast egendom. Området delas ofta in en allmän del och speciell del. Allmän fastighetsrätt behandlar regler kring arrende, hyra och köp av fastigheter, medan speciell fastighetsrätt tar ställning till expropriation, fastighetsbildning, regler kring fastighetsplaner med mera. Utmärkande drag är en stark formbundenhet, större inslag av tvingande lagstiftning, samt en stark ställning för publicitetsprincipen.
Franchisejuridik rör ofta frågor om due diligence av franchisekedja, konvertering till franchise i form av överlåtelse eller rekonstruktion, samt utköp av franchisetagare.
Föreningsrätt omfattar rättigheten för arbetsgivare och arbetstagare att bland annat. tillhöra arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet och att verka för arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationen. Även rätten att verka för bildandet av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer ingår. Vad gäller rätten att tillhöra en organisation, omfattas även rätten att inte tillhöra en organisation.








Exempel
på att utnyttja sitt medlemskap i en facklig organisation kan
innebära att dra nytta av organisationen, exempelvis för rådgivning
vid en uppkommen tvist med arbetsgivaren.
Försäkringsrätt är ett rättsområde som belyser flera olika områden inom försäkringsfrågor. Försäkringsrätten kan i sin tur delas in i så kallade underkategorier. Ett exempel på detta kan vara försäkringsavtalsrätten som kan delas in i skadeförsäkrings- och livsförsäkringsrätt som behandlar förhållandet mellan försäkringsbolaget och den ersättningsberättigade.
Förvaltningsrätten är det rättsområdet som innefattar myndighetens skötsel och förvaltning, men även myndighetens handläggning av mål och ärenden mellan enskilda medborgare och myndigheten. Hit hör bland annat förvaltningslagen (1986:223) och förvaltningsprocesslagen (1971:291).
Idrottsjuridik är ett område som omfattar juridiska frågor som idrottsföreningar, enskild idrottsutövare eller ett förbund har att förhålla sig till. Exempel som hör till sådana frågor är styrelsens ansvar i en ideell förening och regler i en viss idrott. Förutom allmänna lagar och regler präglas idrottsjuridiken av individuell policys, regelsystem och stadgar, liksom internationella regler.
Immaterialrätten reglerar ensamrätter för litterära och konstnärliga mönster, uppfinningar, varumärken och verk. Immaterialrätten hör till en form av förmögenhetsrätt som ger rättighetshavaren rätten att ensam företa vissa handlingar så som att exempelvis framställa ett visst antal kopior av verket och använda varumärket inom marknadsföring. Ensamrätten kan överlåtas helt eller delvis genom licensering. Immaterialrätter regleras i olika lagar däribland firmalagen (1974:156), lagen om rätten till arbetstagarens uppfinningar (1949:345), mönsterskyddslagen 1970:485, patentlagen (1967:837), upphovsrättslagen (1960:729) och varumärkeslagen (2010:1877).
Internationell privaträtt omfattar de rättsliga reglerna som styr internationella förbindelser mellan enskilda och vilket lands domstol och vilket lands lagstiftning som har behörighet att pröva en viss tvist. Situationer där den internationella privaträtten kan komma att auktualiseras är då inblandade parter kommer ifrån olika länder och har olika nationalitet. Den internationella rätten bygger på lagstiftning och rättspraxis i varje enskilt land och som kompletterats av EU-lagstiftning och konventioner. Till den internationella privaträtten hör frågor om man ska hantera tvister som i något avseende sträcker sig över landsgränser. Det är framförallt tre frågor som behandlas:

  • Vilken domstol är behörig att ta upp frågan (jurisdiktion)
  • Vilket lands lag ska gälla? (lagvalsregler)
  • Ska en dom som fastställts i ett land kunna verkställas i ett annat land? (verkställighet)
Det är upp till varje stat att reglera dessa frågor i sin nationella lagstiftning, men det finns flera konventioner och internationella överenskommelser som syftar till att harmoniera denna lagstiftning. Men då inte alla länder ännu har samma regler är det fullt möjligt att två domstolar i två olika länder kan anse sig behöriga att ta upp samma fråga utan hinder av litispendens, det vill säga att samma sak redan håller på att prövas i ett annat mål.

Den internationella privaträtten är viktig i både avtalsrätten, skadeståndsrätten och familjerätten.
IT-rätten omfattar juridiska frågor som är gränsöverskridande över flera traditionella rättsområden, men som informationsteknologin på ett eller annat sätt gett upphov till. Frågor som behandlar inom IT-rätt är hur IT kan användas som arbetsverktyg för jurister där fokus ligger på IT-säkerhet från ett juridiskt perspektiv. IT-rätten räknas inte som ett typiskt traditionellt rättsområde utan är mer ett gemensamt sätt att belysa informationstekniska frågor inom andra rättsområden.
Kommunalrätten behandlar de grunder som råder för kommunernas organisation och verksamhetsformer. Kommunalrätt ingår i förvaltningsrätten och reglerar kommunernas och dess medlemmars förhållanden där kommunallagen är den det grundläggande regelverket.
Konkurrensrätt är en gemensam sammanställning över de rättsområden som reglerar omfattningen för konkurrens och hur staten, företag eller personer som bedriver en ekonomisk verksamhet får agera. Rättsområdet omfattar bland annat hur företag har möjlighet att samverka, möjligheterna att köpa och sälja företag, samt frågeställningar inom monopol, offentliga upphandlingar statsstödsregler inom EU.
Konkursförvaltaren har i uppgift att ombesörja och sälja gäldenärens tillgångar. Pengarna som blir kvar används för att betala konkursförvaltaren och sedan fördelas resterande pengarna ut till borgenärerna i en viss redan förutbestämd ordning.

Konkursförvaltaren utses av tingsrätten och som därmed fattar beslut om konkurs. Konkursförvaltaren har genomgripande kunskap inom ekonomi och juridik och en förutsättning som konkursförvaltare är att ha mycket kontakt med företagets före detta banker, före detta kunder, försäkringsbolag och myndigheter.
Marknadsrätten omfattar den del av rättsordningen som beskriver driften av näringsverksamhet och företagets beteende på en viss marknad. Marknadsrätten behandlar vidare de ramreglerna om ett företags etablering, konkurrens, marknadsföring och skydd för konsumenterna. Marknadsrätten ser till så att fri konkurrens råder på marknaden i enlighet med konkurrenslagen (2008:579) vilket i praktiken innebär att en viss aktör på marknaden inte får sätta marknaden ur spel eller på något sätt sneddriva marknaden.
Medierätt är ett område som vuxit i takt med den tekniska utvecklingen där radio, sociala medier, tidningar och TV är några exempel på olika former av media. Medierätten är bestående av dels lagstiftning liksom etiska regelverk som inte återfinns i lagstiftning, men som företag inom en viss bransch frivilligt bestämt sig för att eftersträva. Exempel på dessa är Internationella handelskammarens (ICC:s) regelverk som behandlar marknadsföring och reklam.

Medierätten tar även ställning till tryck- och yttrandefrihetens regleringar. Tryckfriheten omfattar tryckt skrift medan yttrandefriheten omfattar radio och TV. Hit hör även marknadsföring och marknadskommunikation, men även det upphovsrättsliga skyddet exempelvis när en viss aktör avser att publicera en bild eller text.
Innebörden av mellanmansrätt är då en individ handlar för en annan individs räkning. Det finns flera olika sorters mellanmän så som advokater, fullmäktige, kommissionärer, mäklare och prokurister. Mellanmannen kan handla i någon annans namn, men det föreligger inget krav på detta vilket innebär att mellanmannen kan handla i sitt eget namn för en annan individs räkning.

Mellanmannens uppgift är att utföra rättshandlingar. Vilka rättshandlingar eller vilken sorts rättshandlingar en mellanman ska företa avtalas i det uppdrag som huvudmannen ger mellanmannen. Mellanmannen ska således handla efter huvudmannens vilja. Som huvudregel är mellanmannen skyldig att vara huvudmannen lojal och trogen, med undantag för om handlandet i sig som vore olagligt eller olämpligt.

De ursprungliga reglerna i mellanmansrätt återfinns i 18 kap. handelsbalken (1736:0123 2). Dessa reglers betydelse har dock minskat med tiden då mer specificerade lagar har stiftats för varje särskild mellanmanskategori, t.ex. fastighetsmäklarlagen (1995:400), kommissionslagen (2009:865), lagen om handelsagentur (1991:351) m.fl.
Migrationsrätten definierar ett visst område i juridiken som omfattar rätten för en utländsk medborgare att vistas i Sverige.

I Sverige har vi en statlig myndighet som ombesörjer migrationsärenden, Migrationsverket. Är sökanden missnöjd med Migrationsverkets beslut kan beslutet överklagas till Migrationsdomstolen som i sin tur kan överklaga Migrationsdomstolens beslut till en högre instans, Migrationsöverdomstolen. Att få sitt mål prövat i Migrationsöverdomstolen kräver dock prövningstillstånd.

I ett migrationsärende har sökanden möjligheten att erhålla ett offentligt biträde. Biträdet är normalt en advokat eller biträdande jurist på en advokatbyrå. Biträdet bistår den sökanden med kommunikationen med Migrationsverket och eventuellt domstolen.
Miljörätten omfattar regelverket som har i syfte att reglera nationellt bevarande av den biologiska mångfalden, nyttjandet av naturresurser och reducera utsläpp. Miljörätten styrs främst genom miljöbalken, även förkortat MB som har i syfte att främja miljön för en hållbar utveckling för både nuvarande och kommande generationer. Flera lagar som hör till miljörätten är bland annat fiskelagen (1993:787), jaktlagen (1987:259), minerallagen (1991:45) och plan- och bygglagen (2010:900) som ofta tillämpas parallellt med miljöbalken om inget annat framgår av miljöbalkens bestämmelser.
Mänskliga rättigheter är en integrerad del i folkrätten och övrig internationell rätt och definieras i internationella bestämmelser. Mänskliga rättigheter har i syfte att fastställa vissa skyldigheter som staten har i förhållande till en medborgare eller en individ i form av bland annat statens skyldigheter gentemot en individ. De mänskliga rättigheterna är internationella liksom nationella vilket innebär att de har för avsikt att gälla över hela världen. Samtidigt gäller de mänskliga rättigheterna för varje individ oavsett etnisk tillhörighet, hudfärg, kön, religion, språk, politisk uppfattning, sexuell läggning eller social ställning. De slår också fast att alla människor är födda fria, är lika i värdighet och har samma rättigheter.
Notarius publicus är det latinska begreppet för att en person fått ett statligt åtagande att bevaka vissa frågor som berör dokument, fullmakt, intyg och andra dokument.
Insolvens, eller obeståndsrätt är ett rättsområde som behandlar åtgärder som sker eller skett i samband med exempelvis betalningsskulder, konkurser eller andra åtgärder som vidtagits i samband med ekonomiskt obestånd som omöjliggjort betalning av ens egna skulder.
Offentlig försvarare är en jurist som får ersättning av allmänna medel för att lämna rättsligt biträde till någon som är misstänkt eller åtalad för brott.
Den offentliga rätten belyser förhållandet mellan myndigheter och folket, men även myndigheternas interna relationer. Hit hör bland annat statsrätt, processrätt och förvaltningsrätt. Till den offentliga rätten är det vanligt att principer sätts i förbindelse utöver den sedvanliga lagstiftningen som hör till den offentliga rätten.

Legalitetsprincipen - Handlingar och beslut måste ha stöd av lag / ha författningsstöd.

Objektivitets- och likhetsprincipen - Alla ska behandlas lika vilket bland annat betyder att jäviga tjänstemän inte får handlägga ett ärende.

Proportionalitetsprincipen - En princip som blivit starkare i och med EU-rätten, som syftar till att vara ett skyddsnät för den enskilde. De medel de allmänna tar i anspråk ska stå i proportion mot de mål de önskar uppnå.

Officialprincipen - En förvaltningsmyndighet bär det yttersta ansvaret för att ett ärende blir ordentligt utrett.

Rätten till partsinsyn - En part i en beslutsprocess har rätt till insyn i ärendet.

Myndighetens motiveringsskyldighet - En förvaltningsmyndighet måste alltid motivera sina beslut (en del av skyddet för objektivitets och likhetsprincipen).
Patenträtten styr villkoren som gäller för att en viss uppfinning ska anses uppfylla kraven som ställs för att gå patent på sitt verk i form av en ensamrätt.


  • Nyhet - ska vara absolut ny, d.v.s. inte tidigare känd någonstans i världen
  • Uppfinningshöjd - skiljer sig från teknikens ståndpunkt så mycket att den inte är nära till hands för en fackman på det tekniska området
  • Industriellt tillämpbar - teknisk karaktär, teknisk effekt, reproducerbar
Patent innebär att du under 20 år från ansökningsdagen har ensamrätt att tillverka, sälja, använda eller införa patentskyddade produkter. För läkemedel har det tillkommit ett tilläggsskydd. Ensamrätten omfattar även utnyttjande av patentskyddat förfarande, försäljning, utnyttjande eller införsel av produkter som är tillverkade enligt patentskyddat förfarande.
Personsskaderätten är inte alltid lätt att definiera då det inte finns en egentlig definition på personskada, däremot ska det föreligga viss fysisk och/ eller psykisk defekt som uppstår till följd av en trafikolycka eller i en olycka i trafik där trafikskadelagen (1975:1410) och skadeståndslagen (1972: 207) ligger till grund för bedömningen.
Plan och byggrätten belyser frågor så som bygglov, byggande i övrigt och marklov, vilket regleras genom framför allt plan- och bygglagen, PBL, där det finns bestämmelser om planläggning av mark, vatten och om byggande. 
Processrätten omfattar regler som styr rättegångar och andra processformer.
De regler som gäller den enskilda människans rätt som patient och inom sjukvården
Skadeståndsrätten omfattar förhållanden där ett företag eller en individ vållat en skada på någons egendom eller person. Skadeståndsrätten reglerar hur skadevållaren, det vill säga den som orsakat skadan kan komma att bli ansvarig och får ersätta det som skadats. Inom skadeståndsrätten finns det ett inom – och ett utomobligatoriskt skadestånd där det utomobligatoriska skadeståndet grundar sig i att det inte föreligger något avtal mellan parterna och att parterna (skadelidande och skadevållaren) befinner sig i ett avtalsförhållande. Det inomobligatoriska skadeståndet däremot bygger på att parterna (skadelidande och skadevållaren) har ingått avtal och att avtalets regler reglerar skadeståndsskyldigheten. Normalt sätt hör det inomobligatoriska skadeståndet till avtalsrätten. Vanliga frågor inom skadeståndsrätten är vilken ansvarstyp som ska gälla för det aktuella handlandet och skadan, vilket orsakssamband som måste föreligga mellan handlingen och skadan (adekvat kausalitet) och hur skadan ska beräknas i kronor och ören.
Skatterätten behandlar ett rättsområde som reglerar skattelagstiftning och annan lagstiftning som reglerar den offentliga sektorns beskattning av den privata sektorn. Skatterätten innefattar såväl materiella skatteregler rörande bland annat inkomstskatt, mervärdesskatt (moms) och punktskatter som regler om skatteförfarandet (taxering och uppbörd). Även reglerna om sociala avgifter (arbetsgivaravgifter och egenavgifter) brukar hänföras till skatterätten. I olika sammanhang kan skatterätten även benämnas som finansrätt eller beskattningsrätt.
Skiftesman verkställs med hjälp av tingsrätten och hjälper till att i första hand ena dödsbodelägare vid en uppdelning av tillgångar i ett dödsbo då det är oenighet mellan dödsbodelägarna. Lyckas inte skiftesmannen försöka ena dödsbodelägarna har skiftesmannen rätt att genomföra ett så kallat tvångsskifte där skiftesmannen självmant kan besluta hur tillgångarna i ett dödsbo fördelas.
Med skuldsanering menar man att en person som är skuldsatt helt eller delvis befrias ifrån att betala sina skulder. Skuldsanering för fysiska personer regleras enligt skuldsaneringslagen (2016:675).
Socialrätten är en del som faller inom förvaltningsrätten, speciell förvaltningsrätt. Hit hör området så som social barn- och ungdomsvård, socialförsäkringsrätt, lagstiftning som behandlar allmänna regler och riktlinjer för sociala bidragsformer, hälso- och sjukvårdslagstiftning etcetra.
Straffrätten reglerar frågor om brott och straff.
När det finns anledning att anta att ett barn under 18 år far illa genom att inte ta till vara barnens rätt, eller när den misstänkte är barnets vårdnadshavare, eller när det finns anledning att anta att ett brott begåtts mot ett barn under 18 år förordnas en särskild företrädare för att skydda barnet.
Testamentsexekutorn ska se till att egendomen i dödsboet (vilket utgörs av den avlidnes tillgångar och skulder), fördelas så som det står i testamentet. Testamentsexekutorn tar även över dödsbodelägarnas (arvingar och testamentstagare), rätt att bestämma över boet. Den avlidne behöver inte utse en jurist till testamentsexekutor utan kan välja att utse någon som saknar juridisk utbildning. Om den avlidne, testatorn, har utsett en testamentsexekutor, överlämnas normalt testamentet till denne. Exekutorn ska förvara testamentet på att säkert ställe och ta fram det först när testatorn har avlidit.
Upphovsrätten är det område som bygger på idén att den individ som har skapat ett verk av en viss verkshöjd också ska ha ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas. Upphovsrätten kan skyddas genom bestämmelser om straff för den som utan upphovsmannens (verksskaparens) tillstånd eller samtycke väljer att använda verket.
Varumärkesrätt är det rättsområde som ger skydd för kännetecken som en näringsidkare använder för att särskilja sina varor eller tjänster från andra näringsidkares. Varumärkesrätten skyddar rättighetsinnehavaren mot att andra använder märket för deras varor eller tjänster, dels genom piratkopiering och dels genom att det uppstår en förväxlingsrisk mellan företagen. Genom skyddet mot förväxling finns det skydd mot användning och registrering av märken som är lika ett annat varumärke. För mycket kända varumärken finns utökade skydd mot att någon annan drar otillbörlig fördel av varumärket (så kallad renommésnyltning) och att någon annan skadar varumärkets särskiljningsförmåga (utvattning) eller anseende (nedsvärtning).
Värdepappersrätten behandlar de frågor som rör upprättandet av olika typer av avtal med anknytning till värdepappersrättsliga frågor vilket innefattar ett samlingsbegrepp för aktier, fondandelar, obligationer, optioner med mera. Ett värdepapper kan beskrivas som en ägarandel i ett företag eller en fordran, som du kan handla med.