Straffrätt

Straffrätten reglerar brott och straff. Straffrätten behandlar alltså vilka handlingar gärningar (gärningar) som är otillåtna (straffbelagda), under vilka förutsättningar gärningspersonen (skurken) kan dömas för ett brott och vilket straff man kan få. I svensk rätt utgår man från en viktig grundtanke som kallas oskyldighetspresumtionen, vilket betyder att man ska utgå från att en person är oskyldig till dess att motsatsen bevisas. Den svenska strafflagen heter Brottsbalken (BrB).

Straffrätten består av en allmän del och en speciell del. Den allmänna delen utgörs av gemensamma bestämmelser för alla brott, medan den speciella delen innehåller individuella bestämmelser om varje enskilt brott och dess straffskala.

Straffrättsliga begrepp och principer

Brott
Ett brott är en gärning som är nedskriven i BrB eller annan lag och är belagd med straff. Man kan begå brott med uppsåt (avsikt) eller culpa (oaktsamhet). Om du begår en gärning och är medveten om konsekvensen med gärningen eller att den är straffbelagd innebär det att du begått handlingen med uppsåt. Om du inte vet att gärningen är olaglig men är medveten om risken med den har du varit culpös. Huruvida du begått handlingen med avsikt eller oaktsamhet har betydelse när man ska döma ut straff. Om du begått den olagliga gärningen med uppsåt får du i regel strängare straff.

Straff och påföljd
Ett straff är en sanktion som staten utöver mot en enskild person med tvångsmakt. Endast fängelse och böter räknas som straff i svensk rätt. Som gärningsperson kan man dock dömas till andra påföljder vilket inkluderar samhällstjänst, villkorlig dom och skyddstillsyn. Det längsta straffet som man kan få är livstids fängelse.

Legalitetsprincipen
Legalitetsprincipen är en viktig princip inom straffrätten och består av fyra delar:

  • Föreskriftskravet: För att en gärning ska räknas som ett brott och för att straff ska kunna dömas ut krävs det att det finns stöd i lag (föreskrift).
  • Retroaktivitetsförbudet: Detta förbud innebär att man inte får tillämpa lagar retroaktivt (tillbaka i tiden). Om en handling var laglig för 10 år sedan kan du inte straffas om den blir olaglig i dag.
  • Analogiförbudet: Man får inte tillämpa eller tolka straffrätten till att omfatta andra handlingar än vad bestämmelserna stadgar.
  • Obestämdhetsförbudet: Lagar och regler måste vara utformade på ett sätt så att de går att läsa, förstå och förutse.

Konformitetsprincipen
Principen innebär att en person inte ska anses ansvarig för brott om han eller hon inte kunde rätta sig efter lagen.

Skuldprincipen
Endast en person som har begått en gärning med uppsåt eller oaktsamhet kan straffas för ett brott.

Allmänprevention
Detta är en teori inom straffrätten som innebär att förekomsten av straff ska leda till lägre brottslighet genom avskräckning för allmänheten.

Individualprevention
Detta är också en teori inom straffrätten som innebär att en person som fått ett straff inte kommer begå brott igen.

Humanitetsprincipen
Principen innebär att straff inte får vara inhumana eller för stränga. Tortyr och dödsstraff är t.ex. förbjudna på grund av humanitära skäl.

Likabehandlingsprincipen
Innebär att lika fall ska behandlas lika.

Viktiga lagar

Brottsbalken (BrB)
Behandlar som nämnt vilka handlingar som är straffbelagda (olagliga), rekvisit (omständigheter under vilka man kan dömas för brott), samt straff och påföljder. BrB utgör den allmänna straffrätten.

Narkotikastrafflagen (NSL)
Denna lag är en del av straffrättens speciallagstiftning. Lagen reglerar narkotikabrott och straff.

Skattebrottslagen (SBL)
Denna lag reglerar ansvar för olika skattebrott och förseelser. SBL är en speciallagstiftning.

Lag om straff för vissa trafikbrott (TBL)
Lagen omfattar de allvarligaste trafikbrottet och är en speciallagstiftning som står över alla andra trafikregler.